Jag red med Micklemtränset och Baucherbettet. Då funkade det inte att sätta på bettclipsen eftersom man sätter dem där "pinnen" sitter... I alla fall så blev ju det här ett väldigt milt alternativ och Droppen var väldigt stark. Ragna tyckte att jag kanske skulle prova att rida med ett skarpare bett eller graman för komma till bättre arbete. Jag får prova det.
När vi började hoppa gick det bättre. Dock fick vi inte det riktiga flytet utan hon la in nåt travsteg här och där och ibland vet jag inte ens vilken gångart vi hade. Vi red på en diagonal mot ett vanligt räcke i denna "onämnbara gångart" och då hittade väl varken hon eller jag nåt avstånd och hon la in en nit. Tog det igen i galopp och då hoppa hon. Överlag så var hon stark och jag kunde hänga lite i munnen på henne hela tiden och hålla om med benen. Det verkar vara det hon gillar mest. Så mkt inramning som möjligt. Travstegen då och då behöver ju inte vara en nackdel för det är liksom hennes sätt att komma rätt på hindren. Jag känner mig dock lite osäker och har svårt att hitta känslan. När hindren blir över 90 blir jag själv lite tveksam och det smittar ju såklart av sig. Jag ska hoppa lite mer serier och få tillbaka flytet och känslan.
Nu när jag hoppar Diego så mkt så är det svårt att ställa om sig till "Droppen-takt" igen. Vi får träna mera helt enkelt :)





















