Hon var superfin när jag red fram i deras ridhus och galoppen var jättebra! Varför galopperar hon alltid bättre när vi är borta?!?
Hoppade fint på framhoppningen som var på en utebana. Underlaget var inte helt okej utan släppte liksom i kurvorna både på framhoppningen och på "tävlingsbanan". Det gillar vi inte! Det var som att rida i en hög med rullgrus liksom...
På 70cm gick det bra även fast man tappade lite galopp i svängarna. Fick ett stop på en grind men det var nog mest för att hon inte riktigt uppfattade att det var den hon skulle hoppa. Red på igen och hon hoppade snällt över.
Sen var det 90 cm och då blev hon lite tveksam på höjden och stannade redan på andra hindret. Försökte en gång till och hon stannade igen. Då la de ner den till ett räcke och då gick det bra. Sedan stannade hon igen på trean och det blev samma visa där. Fyran, grinden och sexan som var en trippel hoppade hon fint och sen stannade hon igen på sjuan. Hoppade den på andra och sen hoppade hon resten fint. Vi fick till jättefina språng när hon väl hoppade.
Det går helt klart en magisk gräns där nånstans runt 90 cm. En bra dag så funkar det men en stormig dag så vill hon inte. Det var dock superskönt att det fanns en hopptränare på plats som hjälpte till och kom med tips när det inte gick vägen. Tack för det Annica! :)
Nu ska jag fokusera på galopparbete utomhus resten av året... nej men ett tag framöver i allafall! På torsdag åker vi till Vingåker på Ridtravarnas Riksmästerskap och då måste hon hoppa felfritt i båda klasserna och få rosett! Flest rosetter med hem vinner!!! ;) *Haha*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar