Hopptävling

Tyvärr så blev det vår sämsta tävlingsdag hittils...
Det blev väldigt stressigt och jag hann inte rida fram ordentligt. Hon hoppade dock fint men vi fick bara rida i vänster varv på framhoppningen och eftersom jag inte hann rida någonting alls på framridningen så... blev det väl lite knasigt. Inne i ridhuset så kändes hon fin även i högervarvet och jag hann rida runt medans två innan mig hoppade runt banan. Detta pga att så många ekipage struntat i att avanmäla sig och bara inte dök upp. Skitdåligt faktiskt! Därav all stress och att folk höll på att missa sina starter. När det var vår tur så kändes hon fin mot första hindret men kom lite nära sen tappade vi den bra gallopen genom kortsidan och hon var på väg att stanna på tvåan men hoppade i sista sekund, rakt igenom hindret... Sen blev hon så osäker och rädd att hon inte vågade hoppa mer. Trist! Jag gick tillbaka till framhoppningen och hoppade några språng så att vi inte skulle åka hem med en dålig känsla. Hon kändes fortfarande osäker men hoppade i allafall okej. 
Strök mig till andra klassen och åkte hem i stället. Nu ska vi jobba upp självförtroendet igen. Hoppa mycket låga och enkla hinder tills hon känner sig helt trygg igen. Hon är verkligen en superkänslig liten dam!
Trots allt är det väl när det går som sämst som man lär sig mest... Blääää....
När man inte är bäst så känns det ju bra att i allafall va snyggast! ;-)